Kärlek, en sån jävla konstig sak

Har tröttnat på kärlek. Har tappat allt hopp om den. När jag ser "gulliga par" så tänker jag på vem av dom som tröttnat, vem som inte mår bra i förhållandet, och vem som kommer göra slut. Vem som kommer må skit efteråt och inte kunna glömma den andra. För det är väl så kärlek är? Det håller inte. Allt tar slut. Och det är alltid någon som blir sårad.
Fast i vissa fall tar det inte slut, inte kärleken alltså. Allt tar slut för att det inte funkar längre. Men båda kanske älskar varandra? De har bara svårt att visa hur dem gör det. Eller så blir de sårad och vill bara inte mer. Även fast de vet att det är jusst den personen dem älskar mer än allt i världen så kan man vara så jävla envis och dum och tro att man kan övervinna kärleken genom att låttsas att den inte finns. Det tror jag inte heller på. Det mår man bara dåligt av. Jag tror inte på att man kan förneka vad man känner. Man kan kolla på saken från tusen håll och inse själv att det inte är bra, att det inte är något att ha. Men man kan inte styra över känslorna och hjärnan och hjärtat lyssnar då fan inte på varandra. Så vad gör man då? Jo man pratar med varandra, reder ut saker och ting. Förklarar vad man känner och varför man känner så och berättar vad man vill och varför man vill det. Sen kommer man fram till ett gemensamt beslut och gör det bästa av situationen. Eller hur? Borde man inte göra så? JO DET BORDE MAN FAN! Men alla är ju tyvärr inte smarta som jag och förstår detta. Allt går inte att prata med. Och om man inte kan öppna sig för andra, om man är blyg rädd eller bara envis och dum så är det ens jävla öde att leva ensam tror jag. Det suger!!!!!!!!!!!!!!!!!

Bläää, e så jävla sur och ledsen jusst nu och jag hatar att man inte kan kontrollera sina känslor, och jag hatar att han inte lyssnar på mig och förstår. Men vad fan gör man? Vad fan ska jag göra? ÅÅÅÅÅÅÅÅÅHHHHHHHHHHHHHH

är fan dum i huvet som skriver sånt här, men har nog inte mycket stolthet kvar det har du märkt antar jag. tycker ändå det är en skitsak som man inte behöver

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0